Tag Archives: Elis Åslund

Konstnärerna Åslund

26 Mar

Den 30 oktober 1894 skrev lillasyster Frida till sin bror Elis: ”Jag har allt haft vilda idéer i sommar om att på något vis få tag i oljefärger, för att få ta itu med att måla på egen hand. Det skulle ha varit så liffens, för af vattenfärger tycker jag att det aldrig blir något stiligt. Och förresten har jag inte så’na färger heller.”

En oljemålning av Frida finns i Västerbottens museums samlingar, den föreställer Backens kyrka, men tillkomståret är okänt. Hon målade en hel del i sin ungdom och fick också flera målningar sålda. Kanske finns det umebor idag som äger några av dem?

Storebror Elis utbildade sig inom konstyrket i Stockholm, Köpenhamn, München, Rom och London. Till en början sysslade han med landskapsmåleri i norra Sverige, men bosatte sig så småningom i Stockholm där han blev en erkänd porträttmålare. Bland hans kunder fanns bland andra Gustaf V och ärkebiskop Nathan Söderblom. Detta porträtt av skådespelerskan Tora Teje är målat i hans ateljé i Djursholm 1928 och ingår i Dramatens tavelsamling.

Äldste brodern, Helmer, som senare bytte Å mot O och kom att heta Osslund, blev dock den mest kända konstnären bland syskonen. Det finns flera biografier att låna om Helmer Osslund på biblioteket. Även om också han ägnade sig mycket åt porträttmåleri var det som landskapsmålare han blev mest känd. Han arbetade även åt både Gustavsberg och Höganäs och designade keramikföremål.

I ett brev till Helmer, skrivet under något av 1900-talets tre första år, undrar Frida: ”Hur mås? Mig mår förträffligt. Hur går det med mina undersköna porträtt? Med mitt charmanta blåa hår, som jag ej höll på att komma helskinnad från H-sand för.” Målningen hon syftar på kom att få namnet ”Röda lockar” och ägs idag av Sollefteås konststiftelse.

Frida avundades sina konstnärsbröder, som fick resa så mycket och se så mycket och måla så mycket. Hon var också en stor beundrare av dem båda, och en ivrig samlare av deras konst. Efter hennes död auktionerades dock alla tavlor ut. Bröderna hade det å andra sidan ganska skralt ekonomiskt, och Frida fick ofta rycka in och hjälpa dem ur knipor med de pengar hon fick för sina böcker och noveller. Och hon hjälpte både Helmer att få tavlor sålda och Elis att få kunder till sin ateljé, för att hålla deras verksamheter igång.

”Jo, du och din bror äro mig ena ljusa fåglar, ni lofva rundt och hålla tunt. Kanske herrn vördigas anstränga sin hjärna och leta upp ur minnets mest förgömda kamrar att du har lofvat mig en tavla med första ångbåt. Det måste vara särdeles kallt i hufvudstaden eftersom det synes, trafiken ej blifvit öppnad. – – – Jaha, nog begriper jag, att både du och (jag) Elis har alldeles ohejdat med göra, men nog kunnen I bara ‘smeta ihop’ en tafla.”

Ur ett brev från Frida i Umeå till Helmer i Stockholm runt år 1890.

Många av syskonen Åslunds målningar finns idag i privat ägo. Äger du en? Berätta gärna genom att skriva en kommentar här i bloggen! 

Foto: Västerbottens museum, Kungliga Dramatiska teatern, Peter Larsson/Sollefteå kommun
De citerade breven finns i Helmer Osslunds arkiv på Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek

”Helmer Osslund och hans syskon” är nu digitaliserad

28 Feb

Helmer OsslundBoken ”Helmer Osslund och hans syskon – tidigare okänd korrespondens i familjearkiven” finns nu digitaliserad och fritt tillgänglig på Forskningsarkivets webbplats. Nedan finns en direktlänk.

I boken har Edith M. Eriksson samlat brev som syskonen Åslund och deras mor skrivit till varandra genom åren, blandat med kommentarer och fakta om personerna och deras omgivning.

Helmer Osslund och hans syskon
Frida Åslunds arkiv
Helmer Osslunds arkiv

Författaren Frida Åslund

31 Jan

Till invigningen av ”Umeåregionen läser Folke och Frida” kom drygt 150 personer. Kul att intresset redan är så stort!

Vi som var där fick veta lite mer om boken ”Folke och Frida” och dess författare, Frida Åslund. Det är hon som står i mitten på bilden. Då, julen 1891 då bilden togs, var hon 12 år gammal. Runt sig har hon sina syskon, Elis (t v, som hon berättar om i novellen ”Det stora saftkalaset”), Helmer (t h, som ändrade sitt efternamn till Osslund och blev en berömd konstnär), Hulda (t v, som dog i TBC vid 38 års ålder) och Alma (t h, som utbildade sig till fotograf och arbetade med att rita kartor).

Syskonen Åslund julen 1891

Frida Åslund föddes i Umeå 1879, tog folkskolärarinneexamen här 1901 och hamnade så småningom som lärare i Horndal i Dalarna. Där satt sedan den 40-åriga fritidsförfattaren och tecknade ner sin barndom från Umeå i små noveller som sedermera kom ut i bokform: ”Folke och Frida” (1925), ”Frida i Per-Nils-gården” (1928) och ”Tiden går” (1932). Hela den första samlingen och halva andra boken finns samlade i den nyutgåva som också heter ”Folke och Frida” och som vi läser i Umeåregionen 2012.

Berättelserna utspelar sig i Umeå åren 1885-1888, då Frida var 6-9 år.

Fotot finns i Helmer Osslunds arkiv, handskrift 55:3, Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.