Arkiv | Umeåregionen läser RSS feed for this section

Ny sida för Umeåregionen läser

5 Sep

Denna blogg uppdateras inte längre. Istället finns information om Umeåregionen läser samlad här. Välkomna dit!

Umeåregionen läser finns också på facebook.

Umeåregionen läser Brobyggarna 2013!

8 Dec

2013 års Umeåregionen läser-bok blir Brobyggarna av Sune Jonsson – en roman om byggandet av världens längsta järnvägsbro i sten, den andra av de så kallade Tallbergsbroarna utanför Nyåker i Nordmalings kommun.

BrobyggarnaBron byggdes 1916-1919, och berättelserna i boken kretsar kring brobygget, men handlar även om de människor som levde och verkade i dess närhet. Sune Jonsson låter varje karaktär berätta sin egen historia på sitt eget sätt, vilket gör att berättelserna i boken får sin alldeles egna prägel.

Här ges sammantaget en bild av byn Tallberg under första världskrigets år, när spanska sjukan härjade, handelshusen växte fram och katten Sunne-Belle utvecklade en unik förmåga att överleva.

Med boken som utgångspunkt lär vi känna vår lokala historia och vår närmaste omgivning och får möjlighet att dela med oss av våra läsupplevelser med andra.

Umeåregionen läser Brobyggarna invigs lördag den 26 januari klockan 13 i Nyåkers kyrka. Då presenteras boken och programmet närmare och berättaren Greger Ottosson bjuder på ett smakprov ur sin berättarföreställning kring boken. Fika och boklotteri bjuds det också.

Andra planerade aktiviteter är bland annat föreläsningar om Sune Jonsson, brobyggande, spanska sjukan och järnvägsresande kring sekelskiftet, bokcirklar, bussresor till Tallbergsbroarna, berättarföreställningar och utställningar med Sune Jonssons fotografier.

Umeåregionen läser 2013 har initierats av Grubbebiblioteket och ABF Umeåregionen och genomförs i samarbete med folkbiblioteken i Umeåregionen, Västerbottens museum, Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek, Kulturföreningen Pilgatan, Din bok, Bokia-Åkerbloms, Littfest, Länsbiblioteket i Västerbotten, Västerbottens-Kuriren, Umeå 2014, Nordmalings kommun med flera.

Samtala om språk

30 Okt

Frida Åslund låter jungfru Maria stå för det mesta dialektala talet. Vilka dialektala ord hittar du i ”Folke och Frida”? Och vad betyder de? Här är några exempel.

snorkillingar
ögonen glirade ihop sig av rolighet
tået
storhojta/gallhojta
hejdera
rännande
inhyvade
gustaviansksängen
julurn
omkullskuffad
husena
vis ( i betydelsen vår/våran)
olickligt
slarvsamt

Folke och Frida hittar gärna på egna ord, ofta för att de helt enkelt inte kan uttala dem korrekt eller missuppfattar dem eller helt enkelt saknar dem i språket. Varför använder de dessa ord, och hittar du fler exempel?

kompostodör
intrissant
tjyv
stjälit
skarpladdad sås
sväljigt
skrattig

Märks det i språket att berättelsen är skriven på 1920-talet? Hittar du några gammeldags ord eller uttryck? Vad säger följande ord om berättelsens historiska sammanhang?

risbastu
ångbåt
rullband
lövsågade
griffeltavla
fimmelstången
fotogenlykta
öresskorpor
skrämbuse
bottinerna
telegraftrådar

Vilka av dessa ord är användbara även idag? Är det något som inte längre används, och varför i så fall?

Frida får en massa smeknamn, vad säger dessa ord om henne som person?

hönshjärna
vippstjärt
gnällharpan
sjåpagås

Vilket är ditt favoritord i boken?

Frida Åslund-utställningen vandrar vidare under hösten

10 Sep

Utställningen om Frida Åslund vandrar vidare nu under hösten. Har du missat den under våren och sommaren så hittar du fler chanser här längre ner.

Frida 12 år

Utställningen är framtagen av Grubbebiblioteket, Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek och Västerbottens museum och innehåller unikt material reproducerat ur Frida Åslunds arkiv: brev, vykort, foton, handskrifter m.m och Frida Åslunds målning “Backens kyrka”, reproducerat ur museets samlingar. Dessutom finns originalböcker, både att beskåda och att låna – i de fall utställningen finns på ett bibliotek.

Här visas utställningen under hösten 2012:

September – Holmsunds bibliotek
Oktober – Bokia-Åkerbloms, Umeå centrum
November –  ABF Umeåregionen, Umeå centrum
December –
Januari 2013 – Sävar bibliotek

När Umeå fick elektrisk gatubelysning

28 Aug

Höstrusket börjar närma sig, och gatubelysningen är välkommen tillbaka. Efter den stora stadsbranden fick Umeå sin första elektriska gatubelysning. På Umeå energis webbplats står följande historia att läsa:

År 1887 gifte sig ingenjör John Fredrik Luth från Stockholm med Euphrosyne Selma Helena Grafström från Umeå. Det sägs att brudgummen en stor del av kvällen pratade elektricitet med en av gästerna, borgmästare Rothoff. När Rothoff dör 1891 testamenterar han 67.000 kr till ett ångkraftverk enligt förslag från firma Luth & Rosén. Året efter står en ångkraftstation klar vid Rådhusparken, och staden lyses upp av 36 bågljuslampor och 250 glödlampor för belysning i rådhuset och kyrkan.

De 36 bågljuslamporna såg ut som på det här fotot av Bertil Ekholtz, taget i kvarteret Sandåkern 1895.

Och ritningen till ångkraftsstationen vid rådhusparken, ja den såg slutligen ut så här:

Men hur var det innan dess då? Så här beskriver Frida Åslund den gamla gatubelysningen från tiden före branden:

Och nu låg Frida hopkrupen under täcket, och alla stjärnor utanför fönstret blinkade och tittade på henne. Den sista gatlyktan på gatan stod utanför hennes fönster.
     Det var en liten sömnig fotogenlykta, men Frida tyckte att också den tittade skarpt på henne. Ibland vajade björkgrenarnas skuggor fram och åter för en sista vindil, som kom på kvällen, och Frida kröp ihop och försökte sova och inte titta på någonting.

Gamla cellfängelset

1 Aug

”Det var en sak med fängelset som varken Folke eller Frida under hela sin barndom blev kloka på: det var hur folk kom in där. Det gula stenhuset låg i en liten trädgård med baksidan mot älven och sin trappstensgavel vänd mot Storgatan och Poppelallén. Och i mitten på den gaveln var en stor, välvd port som alltid var stängd, och dit upp ledde en hög stentrappa.” 

Det gamla cellfängelset öst på stan är Umeås äldsta stenhus, färdigställt 1861 enligt Philadelphiamodellen som förespråkade enskilda celler för fångarna. Här inrymdes också bostad för fängelsedirektören och hans familj, och det var deras gäster som Folke och Frida förundrade sig över. De tyckte att porten ”öppnade sig som av sig själv” för dem som skulle hälsa på.

Fängelset togs ur bruk 1981 och drivs idag som hotell och vandrarhem, men förutom att bo i en fängelsecell kan man idag också besöka det minimuseum som finns i en av cellerna. I den gamla tingssalen kan man också ta en fika på café Göteborg, och så här under sommaren kan man sitta på uteserveringen inne på den gamla rastgården, där ”tjyven” i Frida Åslunds berättelse en gång gått omkring.

Ritning till nytt länsfängelse

Länkar till mer läsning om Umeås gamla cellfängelse:

Hotell Gamla fängelset
Statens fastighetsverk om Gamla fängelset
Teatrar på Gamla fängelset

Stadsbranden i Umeå 25 juni 1888

25 Jun

Dagen efter midsommardagen, den 25 juni 1888, brann större delen av Umeå stad ner. Samma dag brann även Sundsvall. Umeås stadsbrand avslutar den utgåva av ”Folke och Frida” som vi läser tillsammans nu, 124 år efter branden. Frida var själv inte på plats under själva branden, men desto tydigare blir de kontraster hon beskriver. Den här synen mötte henne då hon återvände till Umeå från sitt besök i Sävar:

”Borta var de ljusa, vackra husen, borta var gatbjörkar och flaggstänger, borta var fest och sommar och den lugna lyckans skimmer, som Frida sett omkring staden sist. Det var en öken av nakna, brända skorstenar, svarta och hemska: det var högar av sten och bråte. Inga gator syntes, och här och där vajade brandrök över de brända ruinerna av många lyckliga hem.
   Efter älven var kajerna borta, och brända båtar drev nedför strömmen, borta var de flaggprydda storbåtarna och finnskutorna, borta liv och glädje och rörelse och arbetslust. Och runt omkring, i en vid ring ute på gårdarna och på åkrarna, såg de tält vid tält och ett myller av människor.”

Här kan du läsa mer om stadsbranden 1888:
Webbsida om sommarteatern Spelet om den stora branden
Studier i Umeå stads byggnadshistoria : från 1621 till omkring 1895 av Karin Eriksson (PDF)

Fridas midsommar

21 Jun

”Älven glittrade ljusare än vanligt, flaggorna smällde på alla finnskutorna och båtarna längs kajen och på gatorna sprang hästarna med lövruskor och gula midsommarblomster vid öronen. Folke och Frida tyckte det var roligt, ‘livare’ än vanligt.”

Det var Fridas midsommar 1885. 1888 gick det betydligt festligare till, för då kom den Blå prinsen (Prins Carl) på besök i Umeå och Frida fick göra ett besök i Sävar hos länsman. Där blev hon bjuden på middag:

”Och så åt Frida filbunke med tunnbröd och just som hon åt kom ett stort lass med ljusgröna björkar körande in på gården, och hon hörde hur tant och farbror talade om att Erik och drängen efter middagen skulle göra en stor midsommarlövsal på gården.”

Och så kom midsommardagen:

”Och så gick den stora, vackra midsommardagen i stillhet och vacker sommarfirning. Båda barnen fick följa med i kyrkan, och till middag var det bräckt lax och spenat, som i alla norrlandshem midsommardagen, och på kvällen fick de sätta upp krocketspelet på gården.”

Så firade Frida midsommar på 1880-talet. Känns traditionerna igen idag?

Geocaching med ”Folke och Frida”

7 Jun

Öst på stan

Har du GPS i din mobiltelefon? I så fall har du allt som behövs för att syssla med geocaching, en modern form av skattjakt. Det hela går ut på att någon gömmer en skatt och publicerar koordinatorerna för att hitta fram till den på en särskild webbsida, och sedan kan vem som helst leta efter skatten.

Sedan 2010 finns en så kallad mystery-cache vid namn ”Folke och Frida” i Umeå. På cachens webbsida finns frågor som först måste besvaras för att få fram koordinatorerna, och de har alla med boken ”Folke och Frida” och författaren Frida Åslund att göra. Koordinaterna leder sedan till en plats som kan vara till hjälp för att hitta själva skatten, som är en hink där barnböcker eller böcker om Umeås historia bytes. Man kan alltså ta ett föremål från cachen, men bara om man lämnar ett nytt föremål i utbyte. En bra riktlinje är att alltid lämna någon av minst samma värde som det man tar.

Till Folke och Frida-cachen!

Geocaching är ett sammansatt amerikanskt ord som består av GEO från det grekiska geo som betyder jord, mark och CACHING från det engelska ordet cache som betyder gömställe. Läs mer om geocaching!

Nu finns Frida Åslunds gränd i Umeå

25 Maj

I det nya bostadsområdet Sandåkern ligger Frida Åslunds gränd. De första bostäderna är nu under uppbyggnad och vägen kommer snart att tas i bruk. Vi bad Anders Lidman på lantmäteriet i Umeå berätta om bakgrunden till valet av gatunamn:

”Som namnsättare inom Umeå kommun har jag länge sökt ett lämpligt tillfälle att få uppkalla en gata efter Frida Åslund.

Det är så med s.k. memorialnamn att jag gärna vill att personen i fråga dels har någon koppling till platsen och som dels kan hedra personen i fråga. Problemet med denna typ av namn är att man har namnet men inget objekt att koppla det till, vilket ofta är den omvända problematiken inom gatunamnsättning. Att det dessutom är en kvinna som man får hedra med ett namn gör ju inte saken sämre.

Jag har tidigt fascinerats av Frida Åslunds barnböcker om livet i Umeå före och efter stadsbranden. Då fick man dock hålla tillgodo med de få utlåningsexemplar som finns i stadsbibliotekets magasin. Så det var som en händelse att strax efter det att namnet beslutats 2008 kom nyheten om att böckerna skulle komma ut i en nyupplaga.

Varför jag tyckte att det var lämpligt med placering av gatunamnet på Sandåkern beror främst på det som utspelar sig i boken ”Tiden går”. Där vi får bl.a. följa Fridas skolväg från hemmet i Per-Jans gården på Grisbacka (tror det var Åbyn som byn kallas i böckerna) till Ytterhiske, allt som utspelar sig vid Tvärån, och den närliggande Tväråbron. m.m. Frida Åslunds gränd ligger bara 150 meter från bron.”

Kul tycker vi! (Och vill man läsa berättelserna ur ”Tiden går” finns de nyutgivna i samlingen ”Fridas nya värld”, som är en fortsättning på ”Folke och Frida” och utspelar sig på Grubbe och Grisbacka 1888-1894.)