Arkiv | augusti, 2012

När Umeå fick elektrisk gatubelysning

28 Aug

Höstrusket börjar närma sig, och gatubelysningen är välkommen tillbaka. Efter den stora stadsbranden fick Umeå sin första elektriska gatubelysning. På Umeå energis webbplats står följande historia att läsa:

År 1887 gifte sig ingenjör John Fredrik Luth från Stockholm med Euphrosyne Selma Helena Grafström från Umeå. Det sägs att brudgummen en stor del av kvällen pratade elektricitet med en av gästerna, borgmästare Rothoff. När Rothoff dör 1891 testamenterar han 67.000 kr till ett ångkraftverk enligt förslag från firma Luth & Rosén. Året efter står en ångkraftstation klar vid Rådhusparken, och staden lyses upp av 36 bågljuslampor och 250 glödlampor för belysning i rådhuset och kyrkan.

De 36 bågljuslamporna såg ut som på det här fotot av Bertil Ekholtz, taget i kvarteret Sandåkern 1895.

Och ritningen till ångkraftsstationen vid rådhusparken, ja den såg slutligen ut så här:

Men hur var det innan dess då? Så här beskriver Frida Åslund den gamla gatubelysningen från tiden före branden:

Och nu låg Frida hopkrupen under täcket, och alla stjärnor utanför fönstret blinkade och tittade på henne. Den sista gatlyktan på gatan stod utanför hennes fönster.
     Det var en liten sömnig fotogenlykta, men Frida tyckte att också den tittade skarpt på henne. Ibland vajade björkgrenarnas skuggor fram och åter för en sista vindil, som kom på kvällen, och Frida kröp ihop och försökte sova och inte titta på någonting.

Gamla cellfängelset

1 Aug

”Det var en sak med fängelset som varken Folke eller Frida under hela sin barndom blev kloka på: det var hur folk kom in där. Det gula stenhuset låg i en liten trädgård med baksidan mot älven och sin trappstensgavel vänd mot Storgatan och Poppelallén. Och i mitten på den gaveln var en stor, välvd port som alltid var stängd, och dit upp ledde en hög stentrappa.” 

Det gamla cellfängelset öst på stan är Umeås äldsta stenhus, färdigställt 1861 enligt Philadelphiamodellen som förespråkade enskilda celler för fångarna. Här inrymdes också bostad för fängelsedirektören och hans familj, och det var deras gäster som Folke och Frida förundrade sig över. De tyckte att porten ”öppnade sig som av sig själv” för dem som skulle hälsa på.

Fängelset togs ur bruk 1981 och drivs idag som hotell och vandrarhem, men förutom att bo i en fängelsecell kan man idag också besöka det minimuseum som finns i en av cellerna. I den gamla tingssalen kan man också ta en fika på café Göteborg, och så här under sommaren kan man sitta på uteserveringen inne på den gamla rastgården, där ”tjyven” i Frida Åslunds berättelse en gång gått omkring.

Ritning till nytt länsfängelse

Länkar till mer läsning om Umeås gamla cellfängelse:

Hotell Gamla fängelset
Statens fastighetsverk om Gamla fängelset
Teatrar på Gamla fängelset